torsdag 8 april 2010

Rensa i bonusträsket

På DN debatt kunde man i onsdags läsa om att ”Bonusar avslöjar brist på ledarskap och kompetens” Skribenterna menar vidare att om man frågar en VD om han/hon inte kan prestera lika bra resultat utan bonusen skruvar dom generat på sig och säger att de presterar nog lika bra ändå.


Är det inte dags att rensa upp ordentligt bland bonussystemen?

Har själv sett avtal där man har reglerat att om inte det skulle utfalla bonus på grund av dåligt resultat så ska i alla fall bonus utbetalas!

Bonusavtal som beräknar bonus två gånger på samma verksamhetsresultat.

Bonusavtal som skapar mer missnöje och ”tappade sugar” än att skapa ett mervärde för företaget. För det är väl det som är grunden i bonustänkandet, att stimulera till merprestation?

Bonusavtal som är en rättighet för medarbetaren istället för en ensidigt av arbetsgivaren utgiven förmån. (tyvärr allra vanligaste felet enligt mig).

Det finns få bonussystem som jag blir imponerad utav, oftast fungerar som en löneglidning, extra kompensation för att man vill vara snäll osv. Bonussystem skapar förväntningar och infrias dom inte så blir cheferna och medarbetarna besvikna och allt får en helt motsatt verkan. Det ena kallades ”Spot bonus” och byggde på snabba belöningar på enastående arbetsprestationer som medarbetare hade utfört. Skulle ligga utanför den normalt förväntade arbetsprestationen. Bonusen skulle vara individuell och kommunicerades ut på arbetsplatsträffar där man motiverade varför personen fick den där extra moroten. Det andra systemet byggde på måluppfyllelse, men det som var intressant i sammanhanget att det fanns ett begrepp som kallades ”walk on water”. Att du som chef hade gjort det otänkbara. Det gick inte att skylla på lågkonjunktur, det räcktes inte att höja bensinpriset och därmed få ett bättre resultat. Utan det gällde att du lyckat manövrera dig ur en svår eller nästintill omöjlig situation som vinnare. Hade begreppet walk on water funnits här skulle inte miljonbonusar trillat ut på grund av höjda elpriser som i sin tur delvis byggde på stängda kärnkraftverk, bankvärldens VD:ar skulle inte fått bonus trots miljardförluster i Lettland, men däremot om de klarat sig undan smällarna där.

Visst jag är ingen större bonusfantast, men rätt utformat kan de göra nytta och därmed vill jag hålla med skribenterna på den punkten att vi verkar sakna kompetens då det ser ut som det gör i Sverige. Här borde HR ha en roll, men de sitter säkert lika fast i bonusfällan och räknar kronor i den egna plånboken istället för att fundera på signalvärdet ut till kunderna och mervärdet för företaget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar