Ger vi egentligen våra chefer och ledare möjlighet och förutsättningar att vara just bra ledare?
En allt större kontrollapparat ska hållas igång, effektivitets och produktivitetstalen står i fokus tillsammans med olika uppföljningsmål, kvartalsrapporter, med mera. Staberna har de senaste åren skjutit över alltmer av uppgifter till cheferna. Har chefsrollen urholkats till en ”slasktratt” som ska göra allt och fler och fler saker läggs över på den stackars ledaren från framför allt staberna som egentligen traditionellt ska vara ett stöd till organisationen. Nu agerar de mer som uppgiftsinsamlare och kontrollorgan mot chefen.
I mitten på 80-talet när någon blev befordrad till chef sa man att 80% av din arbetstid kommer att gå åt till ledarskap, resten är administration och produktion. Nu vill jag påstå att det i bästa fall är tvärtom. Minst 80% av tiden går åt till produktion och administration och allt mindre tid finns över till ledarskapet.
Har ni sett någon beskrivning eller personalpolicy som skriver om att de är stolta över sina chefer, att man har bra chefer? Tänk om vi skulle göra 2010 till året där vi upptäcker och erkänner chefen. Att vi skapar förutsättningar för cheferna att kunna agera som chefer som genom framsynt ledarskap skapar utveckling och långsiktig hållbarhet. Att staber som personalavdelningar och ekonomiavdelningar tar ansvar för sin egen profession och tar tillbaka arbetsuppgifter som de egentligen är bäst skickade på och utbildade för att göra. Att staberna mer agerar som stöd istället för kontrollant och uppgiftsmottagare. Jag tror att både organisationen, utvecklingen och medarbetarna skull må bra mycket bättre om vi slutade att lassa på chefen en massa administration och byråkrati.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar