Groupthink den svenska paradgrenen

Det finns en seglivad strävan efter att skapa homogena organisation. Vi rekryterar efter samma mönster på personer som ska passa in och gärna efter den ”berömda” magkänslan. Forskning visar att om magkänslan styr så rekryterar man in en person som är lik mig själv. Hur bra är det att skapa organisationer där alla tänker likadant, har samma referensramar och nästa ser likadana ut? Risken är då stor att du får en organisation som bevarar istället för utvecklar och på sikt så stagnerar hela företaget.

I USA har företagen ofta program för att motverka groupthink, man har sett faran. Medan vi i Sverige nästan strävar efter och skryter om fenomenet. Visst blir det lite lugnare och tystare i organisationen, men det visar sig att kreativiteten och trivseln minskar samt skapar en stagnation, ”Likhet föder likhet och sedan ännu mer likhet”.

Vi behöver fler som vågar sticka ut och skilja sig från mängden, för vem vill egentligen ha en grupp bestående av bara ja-sägare.