Håller det på att spridas ett chefsförakt i Sverige?

Vi har under en tid kunnat läsa i tidningarna att ”Miljarder i chefslöner slösas bort” Det finns ingen koppling mellan att göra ett bra eller dåligt jobb hävdar chefsorganisationen Ledarna efter en undersökning mellan 13000 chefer.

En undring som jag har är om det beror på att de ”gamla traditionella” chefsuppgifterna att coacha, stimulera och utveckla medarbetarna inte räknas som en lönegrundande del? Det som räknas är att leverera in kvartalsrapporter om ställningen på avdelningen och kopplingen till chefsrollen blir därmed oklar?

En SIFO-undersökning visar att ”För få vill bli chefer” Endast 8 personer av 100 är mycket intresserade av att bli befordrade. Stämmer siffrorna blir ju urvalet rätt skrämmande, konkurrensen minskar om chefstjänster och fler som är olämpliga chefsämnen får chansen. Inte blir det bättre av att flera sk ”headhunters” använder testmetoder för att välja ut chefer som bygger på en gammal syn på organisation och egentligen härstammar hur man valde ut amerikanska stridspiloter under andra världskriget.

Jag har i tidigare artiklar skrivit om att chefen har blivit en slasktrattsroll, där staberna överöser cheferna med massa administrativa och andra uppgifter som de själva inte vill göra.

Nej det är hög tid att ställa upp för cheferna!

Men visst finns det undantag, igår träffade jag några butikschefer som verkligen brann för sin roll och för att utveckla både lönsamhet och sin personal. Heja Willys jag tror på er och jag vet att ni finns några fler därute på olika håll. Håll ut bara.