Vad kostar kontroll

Tillit är en bristvara idag. Tillitens motpol är kontroll. Den man inte litar på måste man kontrollera. De senaste åren har en påtaglig trend inom företag varit en alltmer växande kontrollapparat. Delvis som en följd av kvartalsekonomin, delvis som på grund av de krav på transparens som ställts efter Enronskandalen.

Den pågående Leanvågen understödjer kontrolltänkandets utbredning. Den franske filosofen Focoult menade att en modern organisation alltmer börjar likna ett Panoptikon. Ett fängelse där varje cell har glasväggar, och fångarna bevakas från ett vakttorn med spegelglas. Fången vet att allt han gör kan betraktas, men inte om någon faktiskt gör det...

I företagen kallas fångvaktarna Controllers, och har hög status och bra betalt.

Problemet är att kontrollen har också en kostnad. Kontroll ersätter tillit. Det betyder att arbetsglädjen minskar, kreativitet och lärande likaså. Vad är det för idé att prestera, hitta på saker och lära sig nytt när företaget uppenbarligen inte litar på mig?

Ännu har ingen brytt sig om att räkna på vad kontrollen kostar företagen. Ingen verkar heller särskilt bekymrad över den fullständigt hisnande byråkrati som växt ram i kvalitetssäkringens heliga namn. Och handen på hjärtat, hur högt i tak är det egentligen i de organisationer som har en stark kontrollapparat, det finns en stor risk att det skapar rädda organisationer och där händer så lite som möjligt. Man får ju inte riskera att göra fel!