I senaste nr av tidningen Chef kan du läsa om en bok som nyligen publicerats en "karriärhandbok för kvinnor". Där lär vill man lära ut skickligheten av att spela spelet vid en intervjusituation. Som exempel nämner man att man inte ska tugga tuggummi vid intervjun, inte ha flätor i håret, att rött nagellack är snyggt och man ska ha dyra högklackade skor som klapprar i korridoren. Då är jobbet förmodligen direkt ditt eller.... Tramsråd skriver tidningen Chef och jag kan inte annat än att hålla med.
Det måste vara kompetensen och vad personen kan bidra med som är det viktiga, snarare än nagellack och högklackade skor. Boken verkar spegla en massa fördomar, men det finns en trend att gå efter den berömda "magkänslan" och det verkar som författarna utgår från att det är manliga rekryterare med fördomar som faller för de här attributen, eller av kvinnor som själv har högklackat, rött nagellack och inte tycker om tuggummi.
Tacka vet jag då professionella rekryterare som lärt sig att inte gå efter magkänsla som speglar en person som är lik han/henne, utan ser efter vilken kompetens personen har och vad han/hon kan tillföra organisationen. Men varför är den gruppen så tysta, för magkänslan skapar stagnation, homogena organisationer och hindrar en massa personer från att komma ut på arbetsmarknaden. Samt att de tar rätt rejält betalt för det. Tid för en seriös diskussion om det här fenomenet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar