Enligt en dansk undersökning har männen svårare att koppla bort jobbet på semestern än kvinnorna. Forskaren tror att det beror på att männens identitet är så starkt knuten till arbetet. Männen svarar att de är tillgängliga på jobbtelefonen till 34% medan kvinnorna till 15%.
Med andra ord behöver man ringa och fråga något på semestern så är det nog bäst att den man måste ringa är en man. Eller hur ska man tyda detta.
Beroende på vilken typ av arbete man har så är mitt intryck att det är väldigt svårt att stänga av arbetet helt under semestern. Är man engagerad i sitt arbete så tänker man väl på det även på sin fritid. I alla fall är mina tankar inte så att jag bara kan stänga av för att det är semester.
Är det inte dags att acceptera att jobb, fritid och familj allt vägs ihop till ett helhetsintryck och den bästa mixen är att du har en balans mellan delarna, inte att t ex fritid är fritid och jobb är jobb. För visst tusan tänker du på fritiden ibland när du jobbar?
Läs gärna artikeln här från tidningen Chef.se
tisdag 26 juli 2011
onsdag 18 maj 2011
Håller det på att spridas ett chefsförakt i Sverige?
Vi har under en tid kunnat läsa i tidningarna att ”Miljarder i chefslöner slösas bort” Det finns ingen koppling mellan att göra ett bra eller dåligt jobb hävdar chefsorganisationen Ledarna efter en undersökning mellan 13000 chefer.
En undring som jag har är om det beror på att de ”gamla traditionella” chefsuppgifterna att coacha, stimulera och utveckla medarbetarna inte räknas som en lönegrundande del? Det som räknas är att leverera in kvartalsrapporter om ställningen på avdelningen och kopplingen till chefsrollen blir därmed oklar?
En SIFO-undersökning visar att ”För få vill bli chefer” Endast 8 personer av 100 är mycket intresserade av att bli befordrade. Stämmer siffrorna blir ju urvalet rätt skrämmande, konkurrensen minskar om chefstjänster och fler som är olämpliga chefsämnen får chansen. Inte blir det bättre av att flera sk ”headhunters” använder testmetoder för att välja ut chefer som bygger på en gammal syn på organisation och egentligen härstammar hur man valde ut amerikanska stridspiloter under andra världskriget.
Jag har i tidigare artiklar skrivit om att chefen har blivit en slasktrattsroll, där staberna överöser cheferna med massa administrativa och andra uppgifter som de själva inte vill göra.
Nej det är hög tid att ställa upp för cheferna!
Men visst finns det undantag, igår träffade jag några butikschefer som verkligen brann för sin roll och för att utveckla både lönsamhet och sin personal. Heja Willys jag tror på er och jag vet att ni finns några fler därute på olika håll. Håll ut bara.
En undring som jag har är om det beror på att de ”gamla traditionella” chefsuppgifterna att coacha, stimulera och utveckla medarbetarna inte räknas som en lönegrundande del? Det som räknas är att leverera in kvartalsrapporter om ställningen på avdelningen och kopplingen till chefsrollen blir därmed oklar?
En SIFO-undersökning visar att ”För få vill bli chefer” Endast 8 personer av 100 är mycket intresserade av att bli befordrade. Stämmer siffrorna blir ju urvalet rätt skrämmande, konkurrensen minskar om chefstjänster och fler som är olämpliga chefsämnen får chansen. Inte blir det bättre av att flera sk ”headhunters” använder testmetoder för att välja ut chefer som bygger på en gammal syn på organisation och egentligen härstammar hur man valde ut amerikanska stridspiloter under andra världskriget.
Jag har i tidigare artiklar skrivit om att chefen har blivit en slasktrattsroll, där staberna överöser cheferna med massa administrativa och andra uppgifter som de själva inte vill göra.
Nej det är hög tid att ställa upp för cheferna!
Men visst finns det undantag, igår träffade jag några butikschefer som verkligen brann för sin roll och för att utveckla både lönsamhet och sin personal. Heja Willys jag tror på er och jag vet att ni finns några fler därute på olika håll. Håll ut bara.
onsdag 20 april 2011
Hur många IT-verktyg behöver chefen egentligen.
Jag träffar ofta på kollegor som glada i hågen presenterar ett nytt IT-verktyg som chefen ”bara” behöver fylla i och allt underlättar så fantastiskt.
Är det någon som funderat på hur många olika IT-verktyg som finns som chefen ska hantera, många har olika inloggningar och kanske endast används någon enstaka gång.
När verktyget är installerat och presenterat kan de som tidigare var stödresurser till cheferna luta sig tillbaka och enbart gå in och kontrollera att chefen gör rätt.
Jag är inte alls övertygad om att det löser något större behov för chefen utan ökar den administrativa bördan istället. Borde inte den administrativa hanteringsbiten minska för att ge tid för chefen att vara hos sina medarbetare? Borde inte staberna istället för att skjuta över allt jobb till cheferna göra det själva? Nu verkar staberna vara mer inriktade till att luta sig tillbaka från sina vanliga arbetsuppgifter för de har de outsourcat till cheferna och istället axla rollen som en kontrollant av att alla gör som dom vill.
Är det någon som funderat på hur många olika IT-verktyg som finns som chefen ska hantera, många har olika inloggningar och kanske endast används någon enstaka gång.
När verktyget är installerat och presenterat kan de som tidigare var stödresurser till cheferna luta sig tillbaka och enbart gå in och kontrollera att chefen gör rätt.
Jag är inte alls övertygad om att det löser något större behov för chefen utan ökar den administrativa bördan istället. Borde inte den administrativa hanteringsbiten minska för att ge tid för chefen att vara hos sina medarbetare? Borde inte staberna istället för att skjuta över allt jobb till cheferna göra det själva? Nu verkar staberna vara mer inriktade till att luta sig tillbaka från sina vanliga arbetsuppgifter för de har de outsourcat till cheferna och istället axla rollen som en kontrollant av att alla gör som dom vill.
måndag 31 januari 2011
Vill du ha ett högre chefsjobb sök till den offentliga sektorn!
I SvD näringsliv i söndags kunde man läsa att ”chefsbrist väntar offentlig sektor”. Inget nytt egentligen, det har vi varnat för länge men tyvärr så verkar en del personalavdelningar stoppa huvudet i sanden och inte arbeta aktivt med problemet. Eller så ser de bara en lösning att betala sig ur problemet.
Enligt siffror från AF och Ledarna så har antalet nyanmälda chefsjobb inom den offentliga sektorn ökat med 40 procent sedan bottennivån 2009. Det finns också enligt AF och Ledarna i snitt endast två sökanden per högre chefstjänst. Störst är bristen inom utbildningssektorn.
Så känner du dig manad till en högre chefstjänst är möjligheten störst inom offentlig sektor att du ska få den då konkurrensen inte verkar så hård. För ska vi tro det här snittet står det då mellan dig och en annan.
Stämmer detta med verkligheten så är det verkligen ett bottennapp för chefsrekrytering inom offentlig sektor, med ett så litet urval att välja mellan är risken överhängande att det inte bli bra. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/chefsbrist-vantar-offentlig-sektor_5784285.svd
Enligt siffror från AF och Ledarna så har antalet nyanmälda chefsjobb inom den offentliga sektorn ökat med 40 procent sedan bottennivån 2009. Det finns också enligt AF och Ledarna i snitt endast två sökanden per högre chefstjänst. Störst är bristen inom utbildningssektorn.
Så känner du dig manad till en högre chefstjänst är möjligheten störst inom offentlig sektor att du ska få den då konkurrensen inte verkar så hård. För ska vi tro det här snittet står det då mellan dig och en annan.
Stämmer detta med verkligheten så är det verkligen ett bottennapp för chefsrekrytering inom offentlig sektor, med ett så litet urval att välja mellan är risken överhängande att det inte bli bra. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/chefsbrist-vantar-offentlig-sektor_5784285.svd
måndag 20 december 2010
Chefernas arbetsvillkor
Är det inte dags att tänka på chefernas arbetsvillkor!
Fackförbundet Ledarna valde på LKAB att lägga ner sin verksamhet. Anledningen bland annat var att ingen lyssnade på dom, svårt att få gehör med mera. Att ingen lyssnar på första och andra linjens chefer är allvarligt för då har man verkligen fjärmat sig från verkligheten.
I slutet på 80-talet när jag var personalchef så sade vi alltid till dom som skulle bli befordrade från att vara obefordrad till att bli chef att du måste då lämna ”produktionen” och kan maximalt använda 20% av tiden till det. Ledarskapet kräver nämligen 80% av din tid för att det ska vara bra. Idag är det i bästa fall tvärtom. Är det den utvecklingen som vi ville ha? Vi skapar en känsla av maktlöshet och ett konstant dåligt samvete. Vi belönar inte en bra ledare för sina ledaregenskaper utan för att den håller budget och sköter andra administrativa göromål.
Det är med andra ord bättre att en chef är en bra ”administratör” än ledare, tacka tusan för det att när man sedan skickar dom på dyra managementutbildningar inte får speciellt mycket tillbaka.
Att sitta överöst med papper är ingen speciell chefsegenskap utan skapar mer stress och frustration. Det kanske är dags att stänga dörren till chefsrummet och slänga upp fötterna på skrivbordet och reflektera om vad som händer. För handen på hjärtat hur mycket tid har du haft för reflektion, utan du kör på i samma hjulspår som vanligt. Då är man ju duktig!
Fackförbundet Ledarna valde på LKAB att lägga ner sin verksamhet. Anledningen bland annat var att ingen lyssnade på dom, svårt att få gehör med mera. Att ingen lyssnar på första och andra linjens chefer är allvarligt för då har man verkligen fjärmat sig från verkligheten.
I slutet på 80-talet när jag var personalchef så sade vi alltid till dom som skulle bli befordrade från att vara obefordrad till att bli chef att du måste då lämna ”produktionen” och kan maximalt använda 20% av tiden till det. Ledarskapet kräver nämligen 80% av din tid för att det ska vara bra. Idag är det i bästa fall tvärtom. Är det den utvecklingen som vi ville ha? Vi skapar en känsla av maktlöshet och ett konstant dåligt samvete. Vi belönar inte en bra ledare för sina ledaregenskaper utan för att den håller budget och sköter andra administrativa göromål.
Det är med andra ord bättre att en chef är en bra ”administratör” än ledare, tacka tusan för det att när man sedan skickar dom på dyra managementutbildningar inte får speciellt mycket tillbaka.
Att sitta överöst med papper är ingen speciell chefsegenskap utan skapar mer stress och frustration. Det kanske är dags att stänga dörren till chefsrummet och slänga upp fötterna på skrivbordet och reflektera om vad som händer. För handen på hjärtat hur mycket tid har du haft för reflektion, utan du kör på i samma hjulspår som vanligt. Då är man ju duktig!
söndag 21 november 2010
Den tysta och fogliga en idealisk underchef?
I den tecknade serien Simpsons finne en väldigt elak och egoistisk chef, VD:n på kärnkraftverket Mr Burns. Till sin hjälp har han assistenten Smithers som ställer upp och hjälper Mr Burns i alla hans upptåg och dumheter. Smithers städar upp och är en tyst och lojal assistent till VD:n. Han kommer aldrig med invändningar eller ifrågasättanden, utan dansar med. Med andra ord en idealisk chefskandidat enligt många headhunters och rekryterande chefer.
Det är väl därför som flertalet av våra organisationer och ledningar är så homogena. Vi vill enbart ha personer som dansar med och inte ifrågasätter, för det är jobbigt.
”Akademisk forskning visar ovanligt entydigt att
kreativiteten krossas, om det saknas mångfald.
Likhet föder bara mer likhet och sedan ännu mer.”
Johan Ridderstråle och Kjell A Nordström
Det är med andra ord hög tid och titta runt omkring om vi har en för heterogen och tyst organisation runt om oss. Kanske dags att se över rekryteringsprinciperna, för vem vill bli drabbad av Mr Burns?
Det är väl därför som flertalet av våra organisationer och ledningar är så homogena. Vi vill enbart ha personer som dansar med och inte ifrågasätter, för det är jobbigt.
”Akademisk forskning visar ovanligt entydigt att
kreativiteten krossas, om det saknas mångfald.
Likhet föder bara mer likhet och sedan ännu mer.”
Johan Ridderstråle och Kjell A Nordström
Det är med andra ord hög tid och titta runt omkring om vi har en för heterogen och tyst organisation runt om oss. Kanske dags att se över rekryteringsprinciperna, för vem vill bli drabbad av Mr Burns?
onsdag 10 november 2010
Kontroll ett hämmande managementmode?
Det dominerande managementmodet under de senaste 10-15 åren har varit mer eller mindre genomgripande varianter av det sk ”Lean” –tänkandet. Allt i en förhoppning att skapa effektiva, kundorienterade och flexibla organisatoriska system.
En viktig beståndsdel i ett lyckat ”Lean”-system är kontroll. Att följa upp, utvärdera och ifrågasätta repetitiva aktiviteter är en självklar kärna i angreppssättet och därmed minimera överarbete i olika former.
Följden har blivit att kontrollapparaten i moderna organisationer har blivit dels legitim, men också växt till enorma proportioner. Snart sagt allt kontrolleras, mäts och vägs. Kontrollörerna har blivit en ny maktfaktor och controllers har blivit ett statusyrke.
Men har någon räknat med vad kontrollen egentligen kostar? Jag har i alla fall aldrig sett någon uträkning på det. Men jag är rätt säker på att det kostar mer än det smakar.
En annan effekt har att göra med kreativitet, nytänkande och flexibilitet. Vi vet genom forskning och erfarenhet att kreativitet kräver ett visst frirum för att kunna blomstra. Ju mer man kontrollerar, desto mindre blir frirummen. Likriktningen ökar och det viktiga blir att hålla sig till systemets givna förutsättningar.
Är det inte det vi behöver idag, större flexibilitet och lite nytänkande istället för likformighet och stagnation?
Så lite mindre kontroll och ökad frihetsgrad kan vara ett recept för framgång.
En viktig beståndsdel i ett lyckat ”Lean”-system är kontroll. Att följa upp, utvärdera och ifrågasätta repetitiva aktiviteter är en självklar kärna i angreppssättet och därmed minimera överarbete i olika former.
Följden har blivit att kontrollapparaten i moderna organisationer har blivit dels legitim, men också växt till enorma proportioner. Snart sagt allt kontrolleras, mäts och vägs. Kontrollörerna har blivit en ny maktfaktor och controllers har blivit ett statusyrke.
Men har någon räknat med vad kontrollen egentligen kostar? Jag har i alla fall aldrig sett någon uträkning på det. Men jag är rätt säker på att det kostar mer än det smakar.
En annan effekt har att göra med kreativitet, nytänkande och flexibilitet. Vi vet genom forskning och erfarenhet att kreativitet kräver ett visst frirum för att kunna blomstra. Ju mer man kontrollerar, desto mindre blir frirummen. Likriktningen ökar och det viktiga blir att hålla sig till systemets givna förutsättningar.
Är det inte det vi behöver idag, större flexibilitet och lite nytänkande istället för likformighet och stagnation?
Så lite mindre kontroll och ökad frihetsgrad kan vara ett recept för framgång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
